I stressens tider...
Det finns verkligen en charm med de dagar som bara går i ett, men när ens plan för dagen skjuts upp med en trettio minuter så blir det nästintill kaos. Har idag arbetat 8-17, för att sedan vara tvungen att flytta alla mina saker (= tre, frya vändor i ett flertal korridorer) på jobbet, vilket gjorde att jag kom därifrån 17:15. Väl till cykeln för att cykla hem, visade det sig att jag hade en mysig pyspunka, så tog en långsam och omväg till cykelpumpen. Klarade av att cykla hem. Var sedan hemma någongån efter halv sex. Bara börja koka potatisen till laxen jag tänkte äta. (nu sitter jag med fisken och potatisen och äter från en matlåda)... bloggar och äter samtidigt. Ska bege mig till träningen, 75 minuter power step, vilket jag kanske behöver gå till, då jag som sagt har pyspunka. Så min anda är i halsgropen av någon stress...finns inget värre än stress eller förresten, få uppstötningar av lax under ett träningspass. (En sanningen om mig själv; jag försöker alltid att undika äta lax innan träning, men det var oundivkligt att göra idag då jag inte hade tid att fixa något annat, plus att min frys börjar se tom ut...Imorgon blir det en hel dag i skolan med kvantitativa uppgfiten framför en dator...
Nej men lax och potatis nu då..sedan träning...
Pussar